STIL- & ARKITEKTURHISTORIA

Färgsättning - funkiskulörer

Det är lätt att tro att fondväggen var ett nytt påfund sprunget ur 1990-talet får. Men faktum är att idén med väggar i olika kulörer härstammar från en tid längre bak i historien än så. Än en gång får vi se tillbaka på modernismens alla nya idéer.

Färgfoto från Stockholmutställningens paviljonger. Färgfoto från Stockholmutställningens paviljonger.
Foto: Gustav W:son Cronqvist genom ArkDes/Digitalt museum
Färgfoto från Stockholmsutställningens paviljonger och vajande flaggor. Färgfoto från Stockholmsutställningens paviljonger och vajande flaggor.
Foto: Gustav W:son Cronqvist genom ArkDes/Digitalt museum

Färgblock och modiga kulörkombinationer

Vi luras ofta att tro att funkisen inte var speciellt färgrik. Troligtvis beror det både på att de fotografier vi ser från tiden är svartvita. Men också på att den senare delen av funkisen och tiden som följde med miljonprogrammens inredningar, inte präglas av några innovativa val. Men Stockholmsutställningen år 1930 var tvärtom djärvt färgsatt och för första gången användes färg för att förstärka karaktären hos arkitekturen och accentuera arkitektoniska detaljer.

Detaljer förstärkta med färg

Arkitekturens dekorationer fick nu sitt uttryck i användandet av färg för att betona och framhäva detaljer i arkitekturen istället för att som tidigare gjorts genom att smycka med tillagda dekorativa element som reliefer, blomsterrankor och figurer. Färgen hade även tidigare använts primärt för att imitera ädlare material. 

Entreplan i ett hus designat av Le Corbusier med en rikedom av kulörer och kombinationer som förstärker arkitekturens detaljer. Entreplan i ett hus designat av Le Corbusier med en rikedom av kulörer och kombinationer som förstärker arkitekturens detaljer.

Modernism med Le Corbusier och Bauhaus i spetsen

Med modernismen kom nya regler för utsmyckning. En stor lekfullhet fick sitt utlopp i färgsättningen istället för i själva arkitekturen, som nu skulle hållas ren och rät. Allt enligt Le Corbusiers anda om att förena, framhäva och föra samman.

Denna färgsättning visade sig dock vara aningen för kaxig för svenskarna, men relativt mycket av modernismens tankar anammades under 40 och 50-talet även här på hemmaplan där vi valt att kalla vår egen variant av modernism för funktionalism, eller funkis. Den lekfulla färgsättningen kan vi skönja i offentliga byggnader från denna tid i form av detaljer i arkitekturen som pelare, tak och väggar i trapphus med avvikande kulör. I privata hem målades gärna taket i samma kulör som väggarna för att uppnå en mysig kupolkänsla och fondväggar i starkare färger var omåttligt populärt.

De senaste åren verkar den ljusa och fräscha trenden på väg ut till fördel för modigare och friare färgval, kombinationer och placeringar. Kanske att vi får se lite silverfärgsmålade radiatorer och tak målade i annan kulör än vitt igen!

Rum i hus designat av Le Corbusier med en rikedom av kulörer och kombinationer som förstärker arkitekturens detaljer. Rum i hus designat av Le Corbusier med en rikedom av kulörer och kombinationer som förstärker arkitekturens detaljer.

Kulörserie Bauhaus och kulörstarkt kakel

I Byggfabrikens sortiment finns massor med detaljer i funkisstil som passar utmärkt ihop med ett mer färgglatt liv. Många av våra kakelkulörer har en fast förankring i funkisens färgglada badrum i gröna, turkos och blå toner.

Bland våra kulörserier för väggfärg från Auro hittar du många kulörer med rötter i funkisens stiltradition. Kulörserien Bauhaus utgår från kulörer flitigt använda på Bauhausskolan och av de konstnärer och designers som sprungit ur rörelsen och spridit sig över världen. Serien är löst baserad på Le Corbusiers färgskala och består av både lite mildare nyanser och mer färgstarka kulörer, utmärkta att kombinera med varandra.

Väggfärg från Auro

Matsal i funktionalistisk anda med stolar i mörkt trä och väggmålningar med geometriska motiv. Matsal i funktionalistisk anda med stolar i mörkt trä och väggmålningar med geometriska motiv.
Foto: Gustav W:son Cronqvist genom ArkDes/Digitalt museum

Kort om funkis

Funkisen presenterades på bred front för svenskarna under sommaren 1930 genom Stockholmsutställningen på Djurgården i Stockholm. Där visades villor och lägenheter, möbler och porslin, liksom bilar och maskiner. Efter den sommaren var funktionalismen en realitet för svenska folket.

De första åren var de funktionalistiska idealen stränga och dogmatiska, för att mot slutet av 1930-talet mjukas upp och försiktigt förses med ornament, till exempel i form av mjukare former på snickerier och smide samt svagt skönjbara geometriska mönster i gardiner och tapeter.

Kort om modernism

Modernismen slog igenom i Europa under tidigt 1920-tal. Bauhausskolan med konstnärer, designers och arkitekter som Le Corbusier och Walter Gropius kom att ha stort inflytande på den modernistiska stilen. Nytt var att betrakta byggnaden som en volym snarare än en fast kropp, byggnadernas nya stål- eller betongkonstruktioner skapar en regelbundenhet och en underliggande rytm; avstånd tas från alla former av påklistrad dekor eller ornament samtidigt som en stor medvetenhet kring användandet av färg grundläggs.

Modernismen har kommit att prägla både arkitektur, konst och design.

Trapphus med väggmålning med ett abstrakt mönster föreställande människosiluetter. Trapphus med väggmålning med ett abstrakt mönster föreställande människosiluetter.