Linoljefärg

Linoljefärg är en av de mest traditionella färgtyperna, den består i princip enbart av bindemedel och pigment. Bindemedlet linolja är helt nedbrytbart och de mineraliska pigmenten i färgen är fullständigt naturliga. Färgen fungerar både inomhus och utomhus och är enligt oss den bästa möjliga att måla fönster och dörrar med.

Vår linoljefärg tillverkas av Ottosson färgmakeri i skånska Genarp som tillverkat linoljefärg sedan 1990-talet. Ottossons linoljefärg bryts i över 50 standardkulörer och vi har hela deras färgkarta. Dessutom har vi tre kulörer som du bara kan köpa hos Byggfabriken.

Vill du ha tips och råd kring att måla med linoljefärg så hittar du gott om matnyttigt under våra kunskapssidor, eller så tittar ni in i någon av våra butiker.

Välj kulörserie eller ton

Linoljefärg i olika kulörer

Vit & Ljusgrå: De vita kulörerna är de mest efterfrågade och Vit Titan-Zink ingår i de flesta kulörerna och används också när kund på egen hand vill blanda till en ljusare kulör. En helt vit fasad uppfattas ofta som väldigt vit och sticker nästan i ögonen en solig dag. Vill du att din fasad ska uppfattas som vit (utan stick) ska du välja en kulör som går mot grågult, till exempel Varm gråton.

Gul: Ett klargult färgprov innebär som regel en riktigt knallgul fasad. För en vackert gul fasad ska färgprovet upplevas "lite smutsigt". Det ger en mer dämpad gul kulör, som passar i svensk fasadtradition. Guldockra är en populär gul kulör och har använts mycket genom historien. Pigmentet till guldockran kommer från jordfyndigheter kring Medelhavet och varierar från gulbrunt till rödbrunt. En klarare gul kulör är järnoxidgul, vilken framställs av järnskrot.

Röd: Mer svenskt är faluröd blir det knappt. Röda fasadkulörer vi är vana vid i Sverige är ofta baserade på järnoxidröd. Här hittar vi faluröd, rostskyddsfärgen järnmönja men också klassiska Engelsk röd. Används en starkare eller mer blåaktig röd än det traditionella så kan det lätt uppfattas som skrikigt om det målas på en hel fasad.

Blå: Blå fasader är ovanligt i Sverige, inte minst pga att de blå pigmenten varit få och därmed dyra. Vanligare är att blå använts på fönster, dörrar och andra snickeridetaljer, tillsammans med t.ex. en vit eller röd fasad. Ultramarinblå var länge det enda rena blå pigmentet. I början av 1800-talet började man kunna tillverka Koboltblått och Pariserblått och 1930 tillkom Monstralblått. Än idag är det mest stabila blå pigmentet Koboltblått. 

Grön: Det mest använda pigmentet vid tillverkning av grön linoljefärg är Kromoxidgrön (inte att förväxla med gamla kromgröna och zinkgröna pigment, vilka är giftiga). Gröna kulörer blir ofta ljusare och starkare på en fasad jämfört med kulörprovet. Kulörtonen kan också uppfattas kall, ibland nästan blågrön. För att anknyta till naturens gröna färger ska provet gärna upplevas mörkt och gulaktigt.

Grå, Brun & Svart: I Ottossons tillverkning används två svarta pigment. Dels det mycket stabila och högtäckande Järnoxidsvart, och det historiskt vanliga Bensvart som tillverkas av brända djurben. De bruna kulörerna tillverkas av Järnoxidbrun och Umbra. Bruna och mörkgrå kulörer upplevs ofta ljusare på fasaden än på kulörprov. Riktigt kolsvart är svårt att åstadkomma. I söderläge rekommenderas du inte måla med en riktigt mörk svart kulör, då det leder till en väldigt varm yta kan det göra att det du målat skadas av hettan.